torsdag 27 januari 2011

Från början

Den 10/1 satt jag och kikade runt litegrann på internet. Jag hade funderat på att skaffa häst, men ingenting var bestämt. Medans jag satt och bläddrade igenom på blocket så fastnade jag för en annons. Jag läste igenom annonsen, och ringde Sofia för att rådgöra. Bestämde rätt snabbt att jag skulle ringa på hästen, sagt och gjort. Jag ringde och pratade ett bra tag med ägaren. Vi skulle höras senare på kvällen, då hon skulle skicka fler bilder osv.

                            Mot kvällen ringer jag upp, och får massor av bilder på honom.


Vi pratar mycket, och bestämmer att jag ska komma och titta på han redan på onsdagen. Det låter så bra det hon berättar om hästen, och jag kände att det där kunde vara hästen för mig.

Onsdagen kommer, jag och sofia sätter oss i bilen och åker iväg dom ungefärliga 15 mil till han. Pratar mycket om hästen och hästar i allmänhet.
Vi hade lite problem att hitta innan slutet, men efter guidning från ägaren hittar vi rätt och svänger in på gården
En mysig gård med ett litet nybyggt stall. Vi hälsar på varandra ute och sedan går vi in i stallet för att kolla på hästen.

Då fick jag en liten smärre chock. Hästen jag sett på bilderna var inte samma häst som i stallet. Den här hästen var mager och muskelfattig, tussig i pälsen och kändes inte allt för pigg. Men han hade något ändå!
Vi tog ut honom i stallgången och kollade igenom hästen. Han känns okej i ben occh rygg, men jag var inte överdrivet pigg på att provrida honom. Ändå bestämde vi oss för att göra det, bara prova sitta på honom och se hur han tar en ryttare. Vi samlades på ett område med en öppen plan, och ägaren red hästen litegrann först, sedan fick jag prova sitta på honom. Han kändes trevlig, jag prövade flytta honom för skänklarna och sedan kände jag mig som nöjd. Inte ville jag att han skulle ha mig på ryggen, utan då kändes det bättre att sofia som ungefär hälften så stor som jag, fick provrida honom. Medans sofia red observerade jag, och vi kan inte ha varit där ute mer än 15 min allt som allt.

Tillbaka till stallet kollar vi igenom hästen igen, och jag upptäcker blod på hoven. Som att det kommer från en söm. Hästen är inte nyskodd, så det verkar ju konstigt.
Iallafall står vi kvar och pratar ett tag, sedan åker vi hem. Jag skulle lämna besked på kvällen eller dagen efter..

Vägen hem var full av frågetecken. Vi ringer till hovslagaren och rådgör med henne, men hon tror inte det är något att oroa sig för, då det nästintill är omöjligt att blodet kommer från hoven.

Jag funderar, funderar, funderar och funderar. Har jag tid och engagemanget för att ta den här hästen? Och vad kommer det bli för häst? Jag kommer inte kunna rida honom i första taget, och vägen tillbaka till en normalt musklad häst känns lång och tidskrävande. Men jag fastnade för honom.

Efter många om och men, diskussioner med olika hästmänniskor, så bestämmer jag mig för att ta honom.
Jag ringer och pratar med ägaren, och berättar att jag vill prova men att jag även vill ha en fodervärdstid på sex månader, för att se om hästen blir bra.
Hon går med på det och tack och lov för att hon förstod varför.

Dagarna efter det blev det rätt stressigt, fixa med spån, hö, kraftfoder osv. Spånet var inte lätt att få tag i, men jag lyckades få två låna två balar av en tjej i stallet så vi skulle ha en start, då han som säljer spånet inte skulle komma hem föränn dagen EFTER jag hämtat hästen.

Iallafall, lördag den 22 januari åker vi för att hämta honom. Jag, emil, aline och sofia. Resan dit går bra, och vi kommer fram på gården. Packar in alla grejer, och lastar hästen. Gick väl sisådär med att få in honom i transporten till en början, men sen gick han på.
Avfärd hemmåt, och även resan hem gick bra!

Hemma i nya stallet, äntligen!
Han är lugn och fin när vi lastar ur, tar in honom i stallet, kollar igenom hästen och bestämmer att han får gå ut i hagen direkt. Jag hade redan köpt ett nytt vintertäcke åt honom, så på med det och sedan ut!
Eftersom hästen ätit väldigt lite före, så blev det många frågetecken kring hur vi skulle göra med grovfodret. Men ägaren hade skickat med några höbalar av sitt eget hö, så han fick stå ute nån timme första dagen och äta litegrann ur rundbalen jag satt ut, och sedan "sitt eget" torrhö inne.




När jag kommer till stallet på kvällen så möts jag av hon som ska släppa in dom. Hon har redan tagit in hästarna, och kommer halvspringande ut genom dörren. "Bra att du kommer, det har hänt en olycka!!!!"
säger hon. Jaha tänkte jag, nu har han väl brutit benet. Men icket, tack och lov! Hästen är inte van vid vattenkopp och har bokstavligen talat satt sig på den, så det SPRUTAR vatten ut i stallet. Allt spån i boxen simmar omkring, och hästen står där.. sjöblöt!!
Innan vi fick stopp på vattnet så var halva nederdelen av stallets golv täckt av vatten. Nåja, bara till att se till så hästen är torr, och sedan börja försöka torka upp golvet.

Dagarna efter fick han bara gå och skrota i hagen, äta mat och bli ompysslad. Han äter bra, och dricker som han ska. Jag märker på urinen att den blir mindre koncentrerad, och hästen bajsar betydligt mer under dom här dagarna. BRA, då vet jag att han äter och dricker bra.
Pratade även med veterinären som skulle komma ut och besiktiga hästen, men hade inte tid föränn den 26e januari. Det fick duga, eftersom ägarna hade inte heller fått tag i någon som kunde besiktiga hästen före han åkte.

Jag lägger märke till hans hovar redan från början när vi är och tittar på han. Dom är långa, och trakterna understuckna. Han verkar ha problem med att gå, steget ser väldigt konstigt ut och det ser besvärligt ut, men jag bestämmer att hovslagaren ska inte få göra något åt det föränn han är besiktigad, just för att minimera risken för skador eller anmärkningar inför besiktigningen. Även så ville jag ha veterinärens utlåtande om hästens "utgångspunkt".

Under nån utav dom här dagarna tar jag ut honom i ridhuset för att se hur han rör sig, och tycker att han verkar halt på något utav frambenen. Hö fram tyckte jag. Inte mycket, men litegrann. Tog in honom igen, kollade igenom benen och märker ingen svullnad eller värme, så jag bestämmer helt enkelt att han får gå ut i hagen som vanligt igen då han inte är halt i skritt. Veterinären skulle ju ändå komma snart.

Veterinären kommer ut den 26e jan, för att göra en besiktning. Hon kommenterar direkt ang hästens hull, men även hovarna.  "Tydlig spina scapulae" står det i papprena också, vilket hon var väldigt förvånad över för att det är ovanligt att den skelettdelen syns..
Han var även halt, måttlig hälta vä fram. Svårt att avgöra vad det beror på.. Såhär skriver hon. "Måttlig hälta VF, svårt att gå i höger varv. Reagerar vid böjprov vf, ffa distalt".
Det står även "Fyllda piphasbursor båda bak, lindrigt fyllda kotsenskidor båda fram"

Enligt veterinären är det ingen överdriven brådska med varken hältan eller svullnaderna. 
Vi hade sån tur att hovslagaren var med vid besiktningen, så direkt när vi var klar fick vi ta tag i hovarna. Ryckte skorna och verkade ner han rätt rejält. Det märktes att han tyckte det var skönt efteråt, han gick med lättare steg och rörde sig "renare".

Oj det blev jobbigt att sammanfatta allt haha.. Ajja, sistrycket nu!
Hursomhelst, planen är ju att han ska gå barfota och låta hovarna forma till sig, han ska vila i fyra veckor för att dels äta upp sig och börja återfå lite muskler, men även kanske läka ut det som kan orsaka hältan.

Det är så roligt, för varje dag som går märker jag skillnad på hästen. Dom första två dagarna var han loj, och var inte så alert. Idag däremot när jag var där ikväll med marlene så var han nyfiken, luktade efter godis i hennes ficka osv. Det är så roligt att se!
Han blev till och med lite upprörd när han inte hade maten i krubban när han fick gå in i boxen för kvällen.

Nu orkar jag faktist inte skriva något mer, och jag antar att jag glömt 511 saker men då får det va!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar